Utställning

Just nu pågår en Palestinautställning på Lava på Kulturhuset i Stockholm. Det är dels bilder som jag och Seluah har tagit och dels bilder som Palestinska barn har målat. Det är helt gratis att komma dit och titta. Utställningen pågår 23 oktober - 4 november.

Demonstrationstal

-Araber är djur! Det var vad en israelisk kvinna berättade för min reskamrat Seluah när vi för ett par månader sen befann oss i Jerusalem. Hon menade att Vissa människor, vissa liv var mer värda än andra. Och uppenbarligen var en del, palestinierna, inte ens bättre än djur.

-Välkomna till världens största djurpark, sa Ali som vi träffade i Qalqilya på Västbanken. Här behandlar de oss som djur. De låser in oss bakom murar och stängsel.



När man pratar om Israels övergrepp är det lätt att fastna i pratet om siffror. Hundra döda här och tjugo döda där och igår sköts ytterligare två personer ihjäl. Men det här handlar inte om siffror, det handlar om människor. Det är människor som drabbas av Israels ockupationspolitik. Det handlar om Jowad som inte längre kan komma till sina olivträd, eftersom det nu står en mur i vägen. Det handlar om den gamla kvinnan Zohra som måste böna och be på sina bara knän för att få passera checkpointen på vägen hem. Det handlar om Arafat som är tio år och inte vågar gå till skolan eftersom att bosättarna kastar sten och ägg på barnen. Det handlar om den lilla flickan Abir Aramin som i veckan sköts i huvudet på nära håll av israelisk militär och som i torsdags förklarades hjärndöd.

Det handlar inte om siffror. Det handlar inte om djur. Det handlar om människor.

Att Israel ostört tillåts bryta mot folkrätten och fortsätta sin ockupation är mer än ett hot mot den palestinska civilbefolkningen, vilket i sig är ett brott stort nog. Men det är också ett hot mot allas våra möjligheter att leva i en rättvis värld som styrs av andra principer än den starkes rätt.

När palestinska barn leker krig bråkar de om att få vara Israel. För de vet att Israel har mycket bättre vapen. Konflikten handlar inte om två jämbördiga parter som slåss på lika villkor. Israel ockuperar Palestina. En ockupation som är brutal, olaglig och rasistisk.

Det är tydligt att Israel aldrig kommer att ge upp ockupationen självmant. För att det ska hända så krävs press utifrån. Att som Sverige bara stå vid sidan och titta på är inte bara ett förbannat hyckleri, det är ett hån mot allt vad folkrätt och människovärde heter. Det är ett hån mot hela det palestinska folket.

När jag gick i skolan hade vi så kallade ”Friendsdagar”. Ni vet, den här organisationen som finns på en del skolor och som ska se till att alla är kompisar med varandra. Det gick ut på att en snubbe kom och berättade att visst är mobbaren dum, men den egentliga boven är alla andra som står tyst omkring och tittar på. Samtidigt som svenska barn får lära sig i skolan att ingripa när någon behandlas dåligt tiger Sverige när Israel ockuperar Palestina.

Sverige måste ta sitt ansvar och åtminstone sluta handla med ockupationsmakten israel. Det är det minsta man kan begära.

När Sveriges regering tiger still, är det vi som måste höja våra röster. Vi måste sätta press på Sveriges utrikespolitik. Kräva en bojkott av israeliska produkter, demonstrera, göra aktioner. Och kanske också åka ner till Palestina med ISM. Jag fick möjligheten att åka till Palestina och jag är väldigt glad att jag gjorde det. För jag vet att internationell närvaro på de ockuperade områdena gör skillnad. Som internationell aktivist kan man inte göra några storverk, man kan inte ensam riva muren eller häva ockupationen. Men man kan göra vardagen lite enklare för några av alla de människor som bor och lever i Palestina.

Det finns inget alternativ till att stå upp och visa sin solidaritet med det palestinska och libanesiska folket. För det handlar i grunden om att vara människa. Och vi vet att ingen fred är möjlig så länge Israel ockuperar Palestina.

Riv muren. Bojkotta Israel. Befria Palestina!

Demonstrationen ordnades av ISM och hölls 070120 på Medborgarplatsen.

Bloggen - RIP

... och därmed går den här bloggen i graven. Det kan hända att jag lägger upp nånting då och då och uppdaterar kommentarer eller så, men ingenting regelbundet.

Jättekul att så många har läst och berörts av vad jag skrivit.

Det har varit en otrolig resa med många intryck. Det kommer förmodligen ta ett bra tag att smälta allting. Oavsett allt som hände så är jag glad att jag åkte. Det är verkligen en upplevelse att befinna sig i ett land som är så trasigt som Palestina. Intressant känns verkligen som fel ord. Det är en väldig massa känslor inblandade.

Det finns liksom inga ord kvar. Allting blir bara futtigt att berätta om. Men jag vill i alla fall försöka. Jag hoppas att fler människor kan få upp ögonen för vad som händer i Mellanöstern. Jag kommer att fortsätta skriva, berätta och hålla föredrag. Har man väl en gång satt sig in i ockupationen är det ingenting man släpper. Någon gång vill jag gärna åka tillbaka. Om jag tidigare var tveksam till hur mycket nytta vi som internationella egentligen gör i Palestina vet jag nu att det är ovärdeligt.

För övrigt mår jag bra. Jag kommer att rönkas imorgon för att utreda om jag behöver någon operation eller inte. Men det ska nog gå bra. Det har varit jätteskönt att ha Seluah och Zahra att prata, skratta och gråta med. Ska man åka till ett område som Palestina rekomenderar jag att man är flera. Det tar på en hårdare än vad man kanske tror.

Är du intresserad av att engagera dig så ta kontakt med tillexempel ISM, Palestinagrupperna, Ung Vänster eller någon annan organisation. Ensam kan man inte göra mycket, men tillsammans kan man skapa verklig förändring. (Lite Bamsementalitet, men det är ju sant =). Länkar finns i högerspalten. Är du intresserad av att åka ner själv tycker jag absolut att du ska göra det. Ta kontakt med ISM för mer information. Men kom ihåg att man kan engagera sig även på hemmaplan.

Som sagt, tack och hej. Vi ses i Palestina!

Tack Juwad, Hisham, Emely, Mohammed, Paul och alla andra som har tagit emot oss och hjälpt oss.

Masalam!

Fler bilder

Ytterligare några bilder....

Bilder

Nu har äntligen bilderna kommit. Att få CD-skivorna på posten var som julafton en gång till. Lägger upp dom lite huller om buller. En bild här och var har Seluah tagit, annars är det jag som är fotografen. Vid frågor angående korten är du välkommen att fråga.


































































Lägger upp en del till senare...

Nunnesång

Lite julstämning med en trudelutt från födelsekyrkan i Betlehem.

Tankar i jultid

Var i kyrkan på min brors julavslutning häromdan. Fullt med förväntansfulla barn och föräldrar som har bänkat sig i rader. Julspel med Maria och Josef och stämningsfulla sånger om det förlovade landet och frid på jorden. Jag måste säga att julsångerna det här året har fått en annan innebörd för mej. Istället för att associera sånger om Betlehem med Jesus och vise män och sånt tänker jag istället på den åtta meter höga betongmur man möts av när man kommer till staden.

Pepparkaksänglarna smakar inte riktigt lika gott i år...

God jul!

En omöjlig syn?

Har haft lite problem med uppdateringen av bloggen. Kommentarerna kommer...